OFFENTLIG PRIVAT SAMVERKAN MED EUROPEANA

1/3 – Offentlig privat samverkan med Europeana

Språk

Bulgarian   English   Greek   Spanish   Swedish  

Denna korta översikt riktar sig till de som är intresserade av möjligheten till partnerskap med Europeana och vill veta mer om:

  • vad Europeana är och vad organisationen gör,
  • varför Europeana kan vara värdefullt för den kommersiella sektorn,
  • alla relevanta juridiska frågor och
  • tekniska tjänster som finns tillgängliga som stöd för samarbetet.

Lärobjektet bygger på EDItEURs arbete i Linked Heritage-projektet mellan 2011-2013.

  • Det finns även en del användbara uppslag här om man överväger kommersiella partnerskap med kulturarvsektorn på ett mer generellt sätt.

Europeana och Europeana Network

Europeana är Europeiska kommissionens flaggskepp inom digitala kulturarvssektorn och som har utvecklat en portal för kulturarvsdata. Denna återfinns via följande länk:

www.Europeana.eu

Det är en central plats för att upptäcka och få tillgång till digital information om historia, samhälle, kultur och konst. Informationen har gjorts tillgängligt online av huvudsakligen offentliga institutioner, som t ex:

  • museer,
  • konstgallerier,
  • bibliotek,
  • statliga arkiv,
  • audiovisuella arkiv,
  • ljudarkiv (musik och andra ljudinspelningar) och
  • foto- och bildbyråer etc

Dessa institutioner samlar in och tar hand om kulturarvsföremål som även kan digitaliseras för att öka tillgängligheten. Många av dessa institutioner samlar numera in och vårdar även digitalt skapade kulturarvsdata. För att publicera information om sina samlingar via Europeana, kan institutionerna bidra med metadata som beskriver dessa samlingar (inte samlingar i sig) tillsammans med små miniatyrbilder som möjliggör förhandsgranskning. Även andra typer av förhandsgranskning kan stödjas, exempelvis ljudklipp.

Personer som på olika sätt vill bidra till Europeana kan gå med i Europeana Network, som är ett nätverk av bl a innehållsleverantörer och experter inom kulturarvssektorn, information och teknik.

Europeana är offentligt finansierat och har som mål att göra kulturarvsmaterial fritt tillgängligt för allmänheten, i första hand genom att:

  • aggregera metadatabeskrivningar av kulturarvsdata (inte själva innehållet),
  • understödja massdigitalisering och projekt som främjar kunskapsspridning inom kulturarvssektorn,
  • publicera metadata om befintliga kulturarvsdata (men alltså bara metadata) och
  • engagera sig i europeiskt digitalt kulturarv på nya sätt som utvecklas både av Europeana-stiftelsens olika projekt och dess nätverk av innehållsleverantörer.

För ytterligare teknisk information om Europeana, se: Europeana Professional sub-site.

En del kommersiella organisationer har till dags dato deltagit i olika digitaliseringsprogram, i partnerskap med offentliga institutioner.

Detta har ofta inneburit tillkomsten av:

  • nyinvesteringar och kanske även
  • tekniska tjänster.

De kommersiella organisationerna har därigenom erhållit:

  • tillgång till kulturarvsföremål i sig,
  • tillfällig exklusivitet över försäljning eller licensiering av det producerade digitala innehållet,
  • eller (mer sällan) ett utbyte av erfarenheter m m vad gäller förädling av innehåll.

De flesta kommersiella organisationer som har digitaliserat material och skickat metadata till Europeana hittills har:

  • digitaliserat offentligt material (out-of-copyright),
  • eller skickat metadata som är i första hand beskrivande och saknar antingen
    • förhandsvisningar av innehållet i en bättre kvalité (t.ex omslagsbilder eller utdrag/sammanfattningar), eller
    • länkar till e-handelsidor där man kan köpa produkter, exempelvis kommersiella versioner av det digitaliserade innehållet.

Ett samarbete i större skala borde inkludera:

  • både material som är out-of-copyright, där upphovsrättstiden har gått ut, samt relevant kulturarvsmaterial som är upphovsrättsligt skyddat,
  • rikare innehåll för förhandsgranskning och
  • länkar till åtminstone en kommersiell Internetsida per produkt.

Detta skulle leda till:

  • ett ytterligare berikat kulturarvsdata från den offentliga kulturarvssektorn för distribution via Europeana samt
  • en kommersiell försäljningspotential (för innehållsleverantörerna).

Detta skulle utgöra grunden för ett ömsesidigt och fördelaktigt partnerskap.

Fördelar och kostnader med att bidra till Europeana

Tre grundläggande villkor för ett kommersiellt partnerskap med Europeana är:

  1. kommersiella drivkrafter (ekonomiska eller andra) för dataleverantörer eller deras kunder (användare);
  2. teknisk tillgänglighet av data för att hålla nere kostnader och
  3. ägandet av rättigheterna till vidaredistribuering av data och bilder för förhandsgransking, till Europeana, där återanvändningen av data inte begränsas.

Det är mest sannolikt att kommersiella drivkrafter förekommer där det finns:

  • ett företag som äger alla relevanta rättigheter produkter, metadata och bilder för förhandsgranskning och kontrollerar alla säljrättigheter för samtliga produkter,
  • organisationer som har ett offentligt uppdrag att främja kulturarvet (t.ex. ett nationalbibliotek som även ger ut nya böcker),
  • dataförmedlare som kan minska tekniska hinder och kostnader samt aggregera ett stort antal poster från sina kunder (ofta mindre kulturarvsinstitutioner) och
  • aggregatorer som kan bidra med stora mängder dataposter, under förutsättning att man kan garantera rättvis konkurrens genom att identifierare kopplas till ett slumpmässigt urval av e-handelserbjudanden.

Drivkrafterna ovan är rangordnade enligt ökat värde för Europeana och digitalt kulturarv tillgängligt via Internet.

De representerar också ökande offentliga eller privata investeringar, i hanteringen av data, utveckling och underhåll av infrastruktur, för att publicerade kulturarvets värde ska kunna realiseras.

För att stimulera den kommersiella sektorn att bidra till Europeana i högre utsträckning (dvs. med mer än de enstaka prototyper som genomfördes inom Linked Heritage-projektet), skulle Europeana behöva satsa på högre kommersiell attraktionskraft, genom att:

  • främja användning av lämpliga licenser för den kommersiella sektorn, för undvikande av konflikter i relationerna mellan de befintliga kommersiella dataleverantörerna,
  • stödja datahantering enligt kommersiell bästa praxis,
  • ha en mer kommersiellt inriktad profil för Europeana-portalen och dataflödena t.ex. genom
    • förbättring av datamodellen,
    • alternativa API:er och licenser för återanvändning av länkad data samt
    • stöd för licensiering av kulturarvsdata, som t ex bilder, text, ljud och video.

Den sistnämnda punkten innebär att utnyttja Europeanas centrala ställning inom kulturarvssektorn för att förenkla kommersiell tillgång till digitalt kulturarvsmaterial som finns hos institutionerna. Denna förenklade licensiering av digitalt kulturarvsmaterial är en av de viktigaste stimulanser som Europeana skulle kunna erbjuda kommersiella organisationer, men för närvarande erbjuder Europeana bara metadata som beskriver det digitala materialet.

Ekonomiska stimulanser och stöd kan komma från offentliga medel eller ickevinstdrivande organisationer som behöver data för att:

  • främja det nationella kulturarvet,
  • sprida skriven översatta litterära texter internationellt,
  • berika data med information om industri- eller handelsutmärkelser och diverse evenemang,
  • främja legala distributionskanaler (bidra till att förhindra anti-piratkopiering),
  • utöka användningen av standarder och identifierare för kommersiella och arkiverade data,
  • upprätta nya databaser med redan befintliga produkter för försäljning både för att gynna handel och kultur.

Upphovsrättsliga frågor kring att bidra med metadata

En av Europeanas nyckelroller är insamling, publicering och distribuering av metadata. Europeanas innehållsleverantörer, i synnerhet kommersiella organisationer, bör se över upphovsrätten för sina data vad gäller tre områden (upphovsrätt i allmänhet, upphovsrätt för databaser och befintliga och framtida licenser).

Upphovsrätt i allmänhet

  • Marknadsföring och distributionskedjan innehåller ofta uppgifter som skyddas av upphovsrätten, till exempel förhandsvisningar av produktinnehållet. Dessa måste noga ses över eller tas bort eller tas bort.
  • En uppfattning som ofta kommer till uttryck, är att enskilda uppgifter i en datamängd inte omfattas av samma upphovsrätt:
    • vilket kan bidra till att definiera en minsta mängd information som kan erbjudas allmänheten och kanske distribueras som strukturerad data för automatisk återanvändning, men
    • en minimal uppsättning kommer att vara mindre relevant från det kommersiella perspektivet och ha för lite innehåll även utifrån ett kulturarvsperspektiv.

Upphovsrätt för databaser

  • I Europa är det upphovsrätt enligt s.k. sui generis som gäller för databaser innehållande datasamlingar;
  • Detta gäller oavsett om upphovsrättsligt skydd gäller för varje enskild datapost;
  • Därför krävs det att man kontrollerar rättigheterna att distribuera material vidare och göra det tillgängligt för allmänheten utan några begränsningar

Befintliga och framtida licenser (kontrakt)

  • Förmedlare av kommersiella data äger avsevärda tillgångar som tillhör ovanstående kategorier av immateriella rättigheter.
  • Förutom att vara lagligt skyddade genererar dessa data även en avkastning på de investeringar som krävs för själva skapandet och förvaltning av detsamma och detta genom licensiering av data och relevanta tjänster.
    • Nya dataavtal, som exempelvis att bidra med data till Europeana, måste betraktas från en affärsutvecklingssynvinkel, baserat på avkastningen på gjorda investeringar.

Ovanstående påverkas av Europeana "Data Exchange Agreement" (DEA) där det stipuleras att:

      • "All [textbaserat] metadata som levereras till Europeana kommer att publiceras av Europeana som öppna data enligt villkoren i Creative Commons Zero Public Domain Dedication (CC0)." 1
      • "Detta [CC0-publiceringen] gäller inte själva innehållet (inklusive förhandsvisningar)... Rättigheterna till innehållet som tillhandahålls via Europeana förblir under respektive innehålsleverantörs kontroll."2

Detta betyder att en kommersiell organisation som eventuellt levererar metadata till Europeana för närvarande avstår från alla rättigheter till sina metadata (både upphovsrätt och databasrättigheter). Självklart påverkas inte rättigheterna till det faktiska innehållet i de produkter som beskrivs i metadatat.

Frågor kring CC0 vid kommersiell användning

För kommersiella dataägare skapar CC0 tre frågeställningar:

  • I många fall innebär CCO att endast en liten delmängd av metadata kan göras publik, utan att det kommersiella värde som gjort själva datatillkomsten möjlig undermineras. Detta leder till följande begränsningar:
    • liten mängd eller litet begränsat urval av register och
    • grundare, mindre förädlad information.
    • Naturligtvis urholkar bristen på mer förädlad information även det eventuella kommersiella värdet vid en eventuell återanvändning.
  • De dataleverantörer som inte själva innehar rättigheterna till data (kanske för att de tillhandahåller även material från tredje part), måste i samförstånd med rättighetsinnehavarna klarera dessa rättigheter innan CC0-märkning görs vilket kan vara dyrt och tidskrävande.
  • Även när alla relevanta rättigheter klareras innan CC0-märkning, innebär CC0-licensen:
    • friskrivning från alla tidigare garantier som är gjorda vid tredjepartsklareringar och
    • att inget rättsligt skydd eller garantier lämnas till de som potentiellt vidareutnyttjare de uppgifter som har klarerats av tredje part.
    Den här typen av garantier skulle självfallet välkomnas av den kommersiella återanvändningen av data som distribueras via Europeana eftersom frånvaron av dessa leder till att det krävs en omsorgsfull kontroll för tredjepartsrättigheter.
  • Data licensierade under CC0 erbjuder inte ens en begränsad exklusivitet för vidareutnyttjande, vilket annars hade kunnat uppmuntra en mer ambitiöst kommersiellt utnyttjande av data.

Dessa problem skulle kunna lösas med alternativa licensavtal för kommersiella uppgifter, för vidaredistribuering och återanvändning av data i Europeana med ursprung hos kommersiella aktörer.

Teknisk support för kommersiella partner

Linked Heritage-projektet avslutades under 2013 och resultaten av dess forskning kring offentlig-privata partnerskap är fritt tillgängliga.

Dessa resultat utgör en grund för teknisk expertis att bygga vidare på, vid framtida samarbeten mellan kommersiella organisationer, Europeana och andra kulturarvsinstitutioner:

  • Det första diagrammet nedan sammanfattar de viktigaste fördelarna med denna samarbetsmetod samt listar branschstandarder och nyckelaktiviteter i varje skede av en dataaggregering.
  • Det andra diagrammet visar åter samma arbetsflöden men från ett tekniskt perspektiv av dataflöden och tillgång till innehåll.

Den mjukvara och infrastruktur av standarder som utvecklats av Linked Heritage-projektet är fritt tillgänglig för användning inom både den kommersiella och offentliga sektorn. Även vidareutveckling och anpassning är möjlig.


Linked Heritage & Europeana Workflows - Michael Hopwood (EDItEUR) - December 2011


EDItEUR och andra medlemmar i Linked Heritage-projektets arbetsgrupp fyra har visat på en effektiv standardbaserad lösning på hur arbetsflödena skulle kunna användas även av den kommersiella sektorn (se figuren ovan och nedan):

  • D4.1 Best Practice Report (länk nedan) introducerar mediebranschens standarder för produktdata och bästa praxis för de kulturarvsorganisationer som önskar denna typ av information. Rapporten riktar sig också till kommersiella organisationer som önskar använda dessa standarder för första gången.
  • De semantiska mappningar av branschens dataformat till Lido-format, som återfinns i rapporten D4.2, utvecklades i samarbete med berörda standardiseringsorgan och utgör därmed "standardmappningar" som kan användas även utanför Linked Heritage-projektet.
  • LIDO-formatet är en allmänt använd "hub" för dataaggregering, vilken utgör en stabil centralpunkt för datainsamling och förädling innan data transformeras till Europeanas schema (som både har och kan komma att förändras i betydande omfattning) eller till andra scheman.
  • XML-import och mappning till LIDO stöds av MINT programvarans öppna källkod.


Linked Heritage & Europeana Workflows - Michael Hopwood (EDItEUR) - December 2011

Utforska vidare - teknisk support

Linked Heritage D4.1 – Public-Private Partnership Best Practice Report (PDF)
Den första delen av EDItEURs arbete inom Linked Heritage, i vilken centrala standarder för identifiering och metadata beskrivs.

Linked Heritage D4.2 – Specification of technologies chosen (PDF)
Den andra delen av EDItEURs Linked Heritage arbete.

Commercial and cultural sectors: potential for data collaboration? (PDF)
En konferenstext som presenterades av Graham Bell, som beskriver likheter och skillnader mellan bibliotekens och den kommersiella sektorns datamodeller, befintliga partnerskap mellan den kommersiella sektor och biblioteken och potential för framtida samarbeten, särskilt inom området ”Linked Data” (länkade data) och den semantiska webben.