DIGITALISERINGENS LIVSCYKEL

3/5 – En fall studie vid Universitetet i Padova

Urval

Att göra en inventering var det första viktiga steget vid beräkningen av kvantitet, typ och storlek på objekten samt deras tillstånd ur en bevarandeaspekt.

En undersökning av materialet gav följande data: inventering, placering, namn på botanisterna (födelse-död), objektens utförande (t.ex. vykort, fotografi, målning...), tillverkningsmetod, dimensioner, typ av material och montering, bevarandetillstånd, information om eventuella dubbletter samt övriga noteringar.

Urvalet omfattade hela samlingen och detta av följande skäl: historiskt värde och unicitet, bevarandetillstånd, behov av ökad tillgänglighet, möjligheter till förbättrad service samt frånvaron av legala hinder.

Legala överväganden

Dokumenten i samlingen omfattas av italiensk lagstiftning, lag nr 633 av den 22 april 1941, "Skydd för upphovsrätt och andra relaterade rättigheter" samt vissa senare tillägg.

De legala aspekter som övervägts är:

  • Porträtt av en person: i fallet Botanisternas porträttsamling är en eftersökning av arvtagare efter de avporträtterade personerna opraktisk. Vid publiceringen av bilderna görs istället en referans till undantaget i artikel 97, lag nr 633/1941 och senare tillägg.
  • Upphovsrätt (copyright): fotografier representerar 70% av samlingen och i många fall består dessa av reproduktioner av andra fotografier eller konstföremål. Det är viktigt att belysa distinktionen mellan fotografier som omfattas av intellektuell äganderätt respektive fotografier som endast utgör enkla reproduktioner av en befintlig realitet. Det först nämnda är en exklusiv rättighet och ägandet skyddas i 70 år efter upphovsmannens död. I det andra fallet skyddas rättigheterna i 20 år från det datum då fotografiet tillkom.
    Under alla omständigheter upphör alla rättigheter till dessa arbeten så snart 70 år har förflutit efter upphovsmannens dör och just detta är fallet med samtliga bilder i samlingen.
  • Förvärv: det finns ingen formell överlåtelsehandling genom vilken samlingen donerades. Det var Pier Andrea Saccardo (prefekt vid Botaniska Trädgården från 1879 till 1915) som födde idén till att skapa en samling av porträtt av botaniker. Bilder har sedan donerats till biblioteket av såväl enskilda som institutioner.

Bevarande av objekt (video)

Bevarandet av porträttsamlingen inkluderade följande åtgärder: avdammning och inkapsling av objekten i material av ISO-standard, restaurering av negativ och inramade fotografiska alster samt restaurering av tryck.

Transkribering av video (svensk översättning):

Kapsling och fotorestaurering i Botanikernas porträttsamling

Kapsling

Objektet tas försiktigt ut ur originalinneslutningen. Först avlägsnas löst damm med hjälp av en gummiblåsa och sedan rengörs båda sidor med en mjuk borste, utan att ytan utsätts för tryck. Placeringen noteras med en penna på originalet, varefter objektet placeras i ett arkivbeständigt kuvert/inneslutning.

Restaurering av glasnegativ

Först inspekteras glasskivans båda sidor under en horisontell belysning. Objektets kännetecken och eventuella skador noteras på en särskild blankett. I detta fall avslöjar inspektionen sk silverspeglingar och spår av grafit

Glassidan rengörs med en lösning av tensider och vatten för att avlägsna ytlig smuts, som damm och fett.
Emulsionssidan rengörs med ett lösningsmedel, vilket kan reducera de synliga effekterna av sk silverspeglingar.
Glasskivan dammas sedan av med en antistatisk borste, läggs i ett fyrvikt omslag och placeras i en arkivgodkänd låda.

I detta fall har glasskivan brutits sönder och har tidigare lagats med självhäftande tejp, för att hålla samman bitarna. Klistret i tejpen har med tiden brutits ned, varför tejpen först av allt måste avlägsnas från båda sidor, utan att vätska tillförs.

Nästa steg är att framställa ett antal små lagningsremsor från en självhäftande tejp, där både tejp och klister är anpassat för fotografiskt material. Dessa lagningsremsor appliceras endast på glassidan, för att hålla ihop glaset och kommer inte att synas på en digitaliserad bild.

Restaurering av positiv

Detta är några fotografiska positiv som monterats i ramar.
Bevarandeproblemen framträder tydligt med den typ av montering som använts. Man har inte endast använt ett olämpligt material, utan stöden för bilderna är även av olika typ.

Alla fotografier som restaurerats var normalt generellt smutsiga, med klart synbart damm, insektsavföring och i vissa fall även spår av larver, vilket även påträffades på baksidesmaterialet.
Först avlägsnades smuts från allt material. I synnerhet bilderna rengjodes med en rengöringssvamp (Wishab - Akapad)
I detta fall är objektet ett retuscherat fotografi, varför rengöringen kräver extra försiktighet för att kolretuschen inte ska falla bort.
Fotografiet återmonteras i sin originalram, men med en arkivgodkänd passepartout för att säkerställa att fotografiet håller distans från glaset. I detta fall är fotografiet också monterat på två olika pappskivor , vilka bevaras. En hel del silverspeglingar återfinns i bilden. En begränsad rengöring utförs för att avlägsna fett och damm och reducera effekterna av silverspeglingarna så gott det går.

Här arbetar konservatorn med en handkolorerad bild i original, som uppvisar fläckvis blekning. Den visuella enhetligheten i bilden återställs genom retuschering med vattenfärg.
Här har originalpassepartouten kunnat bevaras genom att den separerats från bilden med barriärpapper.

Restaurering utförd av Lorenza Fenzi
Filmat av Lorisa Andreoli

Klippning och redigering av Lorisa Andreoli and Alessandra Angarano

Scripta – Lorenza Fenzi
Röst – Alessandra Angarano

Musik – Farid Zehar and Bruno Chauveaux

För att starta bildtexterna, starta videon och klicka på den lilla ikonen i videospelaren

Avdammning och kapsling

Objekten åtgärdades på följande sätt:

  • avlägsnande av objekten från lådor och originalinneslutningar
  • avlägsnande av dammpartiklar från bilden med en gummiblåsa och rengöring med en mjuk borste
  • inneslutning av dokumenten i sina kuvert eller i speciella inneslutningar lämpliga ur ett bevarandeperspektiv. Dessa placerades sedan i särskilda boxar av ISO-standard.
  • återställande till förvaringsplats: lådor i skåp och omslag i speciella skåp med lådor.

Arbetsmaterialet uppfyller kraven enligt ISO 10214 (Photography - Processed Photographic Materials - Filing Enclosures for storage) och ISO 14523 (Photography - Processed Photographic Materials - Photographic activity test for enclosure materials).

Restaurering

Glasnegativ och inramade fotografiska bilder anförtroddes en professionell fotokonservator medan trycken överläts på en papperskonservator för åtgärder.

Digitalisering (video)

På basis av vägledningar och bästa praktiker för digitalisering, valdes ett antal metadataparametrar ut, vilka innefattade: storlek, typ, informationsinnehåll och framtida användningsområden för de digitala bilderna.
Målet med digitaliseringen var att framställa arkivfiler för bevarande. Andra filderivat skulle sedan kunna tillgängliggöras via lokala eller större nätverk.

Digitalisering i egen regi eller med extern hjälp

Arbetet med att digitalisera Botanikernas porträttsamling gjordes med extern hjälp av följande skäl: samlingen är förhållandevis liten (2380 porträtt), biblioteket hade varken lämplig utrustning eller nödvändiga specialistkunskaper och arbetet var tvunget att avslutas före utgången av år 2008.

Processen med att digitalisera utfördes dock i bibliotekets lokaler, för att undvika störningar pga förflyttningar av materialet och problematiska försäkringsfrågor.

Offertförfrågan upprättades i enlighet med de regler som gäller för Universitetet i Padova, som i sin tur baseras på Normer för digitaliseringsarbete från OTEBAC (Osservatorio Tecnologico per i Beni e le Attività Culturali – Technological Observatory for Cultural Heritage and Activities) och på offertförfrågan från NDCC (Northeast Document Conservation Center) och RGL (Research Libraries Group).

Val av utrustning

Botanikernas porträttsamling är heterogen i fråga om de olika objektens typtillhörighet, storlek och grad av ömtålighet, varför det beslutades att projektet skulle använda sig av ett system för bildfångst som inte krävde att utrustningen i sig kom i kontakt med originalen. Utrustningen betod av:

  • Hasselblads digitala bakstycke CF39 MS med en sensor om 39 miljoner pixlar och kontrollstation
  • en Hasselblad 500 ELX (kamera) med 80 mm respektive 120 mm planarlinser och en Nikon AF 60 mm microlins
  • ett HMI-system som ger ett kallt flatljus
  • ett ljusbord för transparent material

Digital fångst

A. Allmän kravspecifikation för arkivfilerna:

  • originalen fotograferas/skannas i sin helhet, utan beskärning. En marginal om ungefär 4 mm (eller minst motsvarande ca 8 pixlar), helst vit, lämnas runt respektive dokument
  • om originalen är monterade och detta material bär information (t.ex. sk viditkortsfotografier), måste även detta digitaliseras
  • geometrisk korrekthet måste säkras
  • arkivfilen arkiveras i sitt ursprungliga skick, så som den genererades av fångstsystemet
  • arkivbilden måste inkludera sk färgkilar för färg och gråskala samt mätsticka/linjal
  • färgkilar och mätstickor/linjaler får inte täcka någon del av de objekt som digitaliseras
  • pixlarna måste vara fyrkantiga
  • de digitala bilderna får inte innehålla reflexioner, vilket är särskilt viktigt när det gäller fotografier, gravyrer och inramade bilder

B. Krav på arkivfilerna i fråga om storlek, upplösning, format och kompression:

Upplösning
Den effektiva optiska upplösningen vid den digitala fångsten är kopplad till originalens fysiska storlek, vilket tabellen nedan visar:

VariantMåttMinimum PPI
1
cm 5x3,75
3664 PPI
2
cm 10x7,50
1832 PPI
3
cm 20x15,01
916 PPI
4
cm 30x22,51
611 PPI
5
cm 40x30,02
458 PPI
6
cm 50x37,52
366 PPI
7
cm 60x45,02
305 PPI

En särskild uppsättning post-processåtgärder fastslogs, där automatisk beskärning och positionering mot en vit bakgrund (RGB 255, 255, 255) ingick. Den totala bildytan skulle där motsvara 102-103% av motivets storlek. Den automatiska processen krävde dock pga den stora kvantiteten av objekt och objektens natur, att en rad manuella åtgärder genomfördes.

Format

  • Arkivfiler för arkivering: okomprimerad TIFF, ett färgdjup om 16 bitar per kanal (48 bitar RGB, färg och 16 bitar gråskala för negativ), IBM PC byteordning, varvad pixelordning, ProPhoto RGB-färgprofil, med en optisk upplösning beroende på objektens dimensioner (se tabellen)
  • Filderivat genererade ur arkivfilen, för användning via LAN och höghastighetsnätverk: komprimerad JPEG, maximal kvalitet (Adobe Photoshop, läge 12), färgdjupet 8 bitar per kanal (24 bitar RGB), beskurna utan linjaler och färgkilar, sRGB-färgprofil IEC-61966-2.1 och upplösningen 300 ppi.
  • Filderivat genererade ur arkivfilen, för användning via Internet: komprimerad JPEG, hög kvalitet (Adobe Photoshop, läge 8), färgdjupet 8 bitar per kanal (24 bitar RGB), beskurna utan linjaler och färgkilar, sRGB-färgprofil IEC-61966-2.1 och upplösningen 96 ppi.
  • Tumnagelbilder: komprimerad JPEG, medelkvalitet (Adobe Photoshop, läge 5), färgdjupet 8 bitar per kanal (24 bitar RGB), beskurna utan linjaler och färgkilar, sRGB-färgprofil IEC-61966-2.1, upplösningen 96 ppi och bredd fixerad till 150 pixlar med proportionelig höjd

Videotranskribering svensk översättning):

Universitetet i Padova
Universitetets Bibliotekssystem

Sektionen för antika och särskilda samlingar
Botaniska Trädgårdens Bibliotek

Digitalisering av Botanikernas porträttsamling

Januari 2009

Botanikernas porträttsamling innehåller 2380 porträtt av italienska och utländska botaniker och förvaras vis Botaniska Trädgårdens Bibliotek i Padova.

Detta är en läro- och informationsvideo som dokumenterar vissa av de steg som ingår i processen att digitalisera samlingen.

Digitaliseringsstudions utrustning

Digitaliseringsstudions utrustning består av:

  • 2 ljuskällor
  • bildfångststation (ytan täckt av svart tyg, avmaskningsram med färgkil och digitalkamera monterad på ett stativ)
  • postproduktionsstation (optimering av digitala bilder genom balansering av ljus, kontrast etc. och om nödvändigt fotoretusch.

Digitalisering av positiv

Rengör det svarta tyget med borste för att avlägsna ludd;

använd vita bomullsvantar för att undvika fingeravtryck på materialet som reproduceras;

justera höjden på reproduktionsbordet och kameran;

positionera fotografiet, så att sidorna ligger parallellt med avmaskningsramen;

reproducera framsida och baksida (baksidan för att fånga eventuella påskrifter eller stämplar).

Digitalisering av negativ

Placera glas- eller filmnegativet på ett ljusbord;

justera den fångade digitala bilden.

To turn captions on, start video and click the small icon in video player

Namngivning av fil

Filernas identiteter skapades med hjälp av den inbyggda algoritmen från den använda mjukvaran och som redan användes av BDI (Biblioteca Nationale Italiana - Italiens Digitala Bibliotek). Algoritmen utnyttjar 19 tecken plus 4 för filtyp. Den genererade teckensträngen innehåller uppgifter om media, en otvetydig identifierare och filversion.

Lagring av data

Alla filer arkiveras på en server tillhörande CAB (Centro di Ateneo per le Biblioteche – University Libraries Centre) och på två externa hårddiskar, med en kopia på varje. De två hårddiskarna förvaras dels på Botaniska Trädgårdens Bibliotek dels på CAB.

Kvalitetskontroll

Genom en on-lineuppkoppling till det kontrakterade företagets produktionssystem, var det möjligt att kontrollera filerna under digitaliseringsprocessen och rapportera eventuella problem. Defekta filer åtgärdades genom omdigitalisering.
Arkivfilerna genomgick stickprovskontroll för att säkra följande:

  • korrekt positionering av avmaskningsram och inställning av exponering, frånvaron av deformeringar och/eller andra optiska avvikelser
  • låg grad av färgförändringar
  • korrekt färgdjup och färgprofiler
  • korrekt digital storlek och format
  • frånvaron av eventuella kvalitetsförsämrande inslag (t.ex. smuts, reflexioner etc.)

I fråga om derivaten från arkivfilerna, kontrollerades varje bild för en verifiering av kvaliteten generellt och för att identifiera eventuella defekter.

Metadata

Katalogisering av objekt

Samlingen är katalogiserad i enlighet med ISBD(NBM)-standarden. Författar identifieras i enlighet med RICA (Regole italiane di catalogazione per autori – Italienska katalogiseringsregler för upphovsmän.
Katalogiseringen följer bibliotekens UNIMARC-format och utfördes med hjälp av Aleph, vilket är ett bibliotekssytem som används av SBA (Sistema Bibliotecario di Ateneo – Universitetens Bibliotekssystem).

UNIMARC-FÄLT

Katalogiseringsmodellen för grafiskt material i Aleph består av följande fält:

FMT – FORMAT: BG (tvådimensionell grafik)

LDR – GUIDE

BLOCK 0XX – ID-NUMMER

BLOCK 1XX – KVALIFICERAD INFORMATION

100 – processdata

101 – språkkod för publikationen

102 – land för publikation

116 – tvådimensionell grafik

BLOCK 2XX – BESKRIVANDE INFORMATION

200 – titel och upphov

210 – uppgifter om produktion, publicering, distribution etc.

215 – fysisk beskrivning

BLOCK 3XX – ANMÄRKNINGAR

300 – allmänna anmärkningar

316 – anmärkningar relaterade till objektet

317 – anmärkningar om agandeskap och upphov

318 – anmärkningar om åtgärder (används endast vid konservering eller andra bevarandeinsatser)

BLOCK 4XX – LÄNKAR MELLAN TITLAR

410 – serieuppgifter

451 – annan utgåva etc. på samma medium (länkar till en annan utgåva eller annan utformning av dokumentet på samma medium)

452 – annan utgåva etc. på ett annat medium (länkar till en annan utgåva eller annan utformning av dokumentet på ett annat medium)

455 – reproduktion av (länkar det katalogiserade dokumentet (reproduktion) till ursprungsdokumentet (originalet))

BLOCK 5XX – LÄNKAR TILL TITELVARIANTER

510 – parallell titel

517 – annan titelvariant

BLOCK 6XX – SEMANTIC ACCESSES

600 – personnamn använt som ämne

601 – institutionsnamn använt som ämne

605 – titel använt som subjekt

606 – ämnesord använt som ämne (vanliga ämnesord and ämnen relaterade till upphovsman och titel; här återfinns ämnesord från ett ämnesindex)

607 – geografiskt namn använt som ämne

610 – ej kontrollerade ämnesord

BLOCK 7XX – INTELLEKTUELLT UPPHOV

700 – personnamn, primärt upphov (upphov 1)

701 – personnamn, alternativt upphov (upphov 2)

702 – personnamn, sekundärt upphov (upphov 3)

710 – institutionsnamn, primärt upphov (upphov 1)

711 – institutionsnamn, alternativt upphov (upphov 2)

710 – institutionsnamn, sekundärt upphov (upphov 3)

792 – personligt innehav

793 – institutionellt innehav

Följande funktionskoder associerades till upphovsmän:

040 = målare, skulptör etc. av ett arbete
410 = grafisk artist/designer
600 = fotograf
390 = tidigare ägare

BLOCK 8XX – INTERNATIONELLA DATA

801 – källhänvisning för posten

856 – uppgift om den digitala resursens lokalisering och åtkomst till den (fält inehållande information nödvändig för att lokalisera det digitala dokument som beskrivs av posten)
Anmärkning: Unimarc-fält 856 bör användas endast för poster som beskriver digitala resurser och endast för att ge tillgång till resurser i sin helhet. SBA har valt att använda fält 856 icke specifikt, på samma sätt som i Marc21.

Ytterligare ett fält, BAS, ledes till vid katalogiseringen av porträttsamlingen, vilket kan användas vid katalogisering av homogena material som kräver identiteter för att möjliggöra extrahering av ytterligare kataloger.

Exempel på bibliografisk post (klicka på MARC-fälten för att visa UNIMARC-formatet).

Metadata för digitala objekt

Det valda metadata-schemat var MAG1 (Metadati Gestionali e Amministrativi – Metadata för administration och förvaltning) – version 2.0.1 - från ICCU (Istituto Centrale per il Catalogo Unico – Centralinstitutet för huvudkatalogen för italienska bibliotek och bibliografisk information).
Använda grupper är: GEN, BIB, STRU and IMG.

För att generera BIB-gruppen, exporterades beskrivande metadata av Aleph, i UNIMARC-format, till en fil enligt standarden ISO 2709. Denna tillhandahölls sedan företaget för vidare import till deras driftdatabas.

Digitalt bevarande

Botanikernas porträttsamling är arkiverad hos Phaidra Phaidra (Permanent Hosting, Archiving and Indexing of Digital Resources and Assets), vilket är det förvaltningssystem som används av SBA (Sistema Bibliotecario di Ateneo – Universitetens bibliotekssystem). Phaidra är kompatibelt med Europeana.

Publicering on-line med hjälp av Phaidra innebär följande arbetsordning: mappning av MAG/Phaidra-metadata, framställning av sk script för uppladdning av samlingar, skapande av samlingar länkade till digitala bilder med både fram- och baksidor av objekt, provuppladdning till Phaidras testmiljö, migrering av data från Phaidras testmiljö till Phaidras produktionsmiljö och mappning mellan Aleph-systemets nummer och Phaidras URL, så att URL:en automatiskt kan inkluderas i bibliografiska poster, varigenom det skapas en gemensam länk mellan bibliografiska poster och digitala objekt tillhörande samlingen.

Bibliografi

Andreoli, Lorisa, L’Iconoteca dei botanici e il fotografo Luigi Caporelli, “AFT : semestrale dell’Archivio Fotografico Toscano”, n. 47, a. XXIV (giugno 2008)

Id., Il Progetto di digitalizzazione “Iconoteca dei Botanici” Rapporto tecnico, Padova, luglio 2011

Beguinot, Augusto, I materiali di archivio del r. Istituto ed Orto Botanico di Padova, “Boll. dell’Ist. Bot. della R. Univ. di Sassari”, vol. 1, mem. X (1922)

Minelli, Alessandro (a cura di), L'Orto botanico di Padova 1545-1995, Venezia, Marsilio, 1995, pp. 311

Saccardo, Pier Andrea, La Botanica in Italia: materiali per la storia di questa scienza, Vol. 1, Venezia, Tip. Carlo Ferrari, 1895, pp. 236

Id., La Botanica in Italia: materiali per la storia di questa scienza, Vol. 2, Venezia, Tip. Carlo Ferrari, 1901, pp. 172

Id., La iconoteca dei botanici nel r. Istituto botanico di Padova, Genova, Tip. Ciminago, 1899, pp. 35 (estr. da: Malpighia, a.13, v.13)

Id., La iconoteca dei botanici del r. Istituto botanico di Padova. Supplemento, Genova, A. Ciminago, 1902, pp. 22 (estr. da: Malpighia, a.15, v.15)

Settimana della cultura scientifica 2008: filmato sulla mostra Volti e luoghi dei botanici (Faces and places of botanists) at the Botanical Garden Library